tisdag 23 december 2008

Do you...

Do you belive in Rock n´roll,
and can music save your mortal soul?

torsdag 16 oktober 2008

Beliving in things is all that matters..

We love the song because we live the song
In condemned flats
between right and wrong

tisdag 23 september 2008

I will always be your soldier!

Hur lyckas man? Hur lyckas man ha så jävla fel om människor?
Man trodde att man kände, att man hade känt länge och att man kände bra.
Men tydligern visade det sig att vara fel! FEL FEL FEL!
Och det är ta mig fan inte jag, du eller vi som ska skämmas för att vi tog fel.
Det är DU och NI som ska skämmas för att ni beter er som ni gör!

LÄR ER LYSSNA OCH INSE!
LÄR ER FATTA!
Fatta att man inte kan göra såhär.
Fatta att ni kommer bara ha er själva kvar tillslut!
Det sorgliga är att just nu är det allt ni förtjänar!!!

För att citera en vis (Ja, jag kallade dig just vis) vän..
"Man ska ju inte tro att man är bättre än andra människor, men i detta fallet är det ju bara så."

Svårt är det inte heller!

Men hur det än är..

"I will always be your soldier, I´ll be marching by your side.
I´m not deserting, I´ll be there for you"
-----------------------------------------------------------------
Från något tråkigt till något roligt...
Det ni nu läser är skrivet av den nya Butikschefen för 7-eleven flytogterminalen!
Yes indeed!


Oh, jag såg just min gata på tv :) coolt! Haha!

Jahani mina vänner. Nu dröjer det inte länge till Neuberggata är ett minne blott.
Obehagligt, men spännande på samma gång. Jag ska inte älta det för mycket, utan komma tillbaka med hur det slutade(började) =D


ciao ciao

Jag trampar ju vatten bara för att få lämna marken!

tisdag 26 augusti 2008

Sverige, planerande och fräscha firmabilar!

Jag ska ta det i kronologisk ordning...

Jag var hemma i Sverige nu i helgen, eller helgen och helgen. Snarare Onsdag till Måndag :)
Men det var precis vad jag behövde nu, Skogen! Med alla dess dofter, ljud och lugn (jösses vilken skogshuggare jag lät som där)
Var hos min kära syster i Kalmar, shoppade lite och gosade med hennes nyinskaffade vita schäfer... Såååå söt :) Fast vi fick en ganska dålig början Kenzo och jag.
Carolina hade hämtat mig hos pappa, och när vi var framme vid lägenheten(som ligger på första våningen. Inte så konstigt med tanke på att det bara är en våning. Det är knappt en lägenhet äns, snarare ett litet minihus på 40 kvm eller vad det är)

Hur som helst... Spänd som jag var på att få träffa den omtalade lilla voffsingen kastade jag mig ut ur bilen och började springa så fort mina högklackbeprydda fötter bar mig på den fuktiga mjuka gräsmattan. Hör då Carolina skrika bakom mig "Det är låst, pucko!"
Men jag var inte sämre än att jag hittade på en reservlösning på en nanosekund.
För jag hade tidigare hört min syster tala med våran yngre bror John som redan var i Kalmar och ville lämna sin väska någonstans medans han och grabbarna gjorde stan osäker.
Det hade varit något om att köksfönstret var öppet.....
"DING" så tändes det en lampa... " Ja, jag trycker in huvudet så långt det går och kallar på hunden med bäbisröst.."Kenzo... Keeeeenzoo..

"GRRRRRRRRR.... VOFF VOFF VOFF... GRRRR"
är allt jag får till svar...
Det kan ha varit mer än så men det missade jag nog i samma veva som jag kastade mig baklänges skrikande som en 8-årig liten tjej i rosa kjol!
Men vi hittade varrandra sen Kenzo och jag, någon gång efter att han fick ett hundben! Haha

Resten av tiden i Sverige tatuerade jag mig, shoppade lite, var på Öland (Konstigt ställe. Dom skyltar ut var det finns Kroppkakor.. horribelt men sant) njöt av Småland och festade i Karlskrona med gamla goa :)
------------------------------------------------------
Nu idag har vi planerat lite inför fredagen, det kommer bli grymt!

------------------------------------------------------
Det roligaste som hänt mig denna veckan hände idag.
Lilla fröken Ehrnborg som har skaffat nytt (tillfälligt)jobb har berätta om sin "fräscha" firmabil.
Idag staxt efter fyra så ringde det och Ida ville att jag skulle komma ut, hon ville ha hjälp med något... ungefär såhär gick det till...
- Kom ut, jag behöver hjälp
- Med vadå?
-Men bara kom ut, jag står utanför nu, du ser vilken bil det är!
- Jaja, okey! (Så tänkte jag lite irriterat, hur fan ska jag veta vilken bil det är. Nog för att hon har berättat att det är en "fet lastbil" som hon besriver det. Men jag tänker, okey, kanske något minibussaktigt då.
Så kommer jag ut, kollar först åt vänster... (fortfarande lite irriterad eftersom jag har absolut ingen aning om vad jag letar efter)
Kollar sen åt höger... DÄR! Jag såg och förstod med en gång... DÄR var den!
Då kom fnisset och bubblet i magen. När jag sedan kommit fram och ser Ida sitta i framsätet av detta rullande, fyrkantiga globenkopia till monster.. då kommer asgarvet och tårarna.
Jag kunde knappt samla mig till att komma tillbaka in genom dörren igen.
Mamma mia!

Det var dagen händelse :)

Nu ska jag bre en macka. Absolut utan kantareller!

With love!

söndag 25 maj 2008

untiteld

En gammal sak som jag skrev för flera år sedan som jag hittade idag...

Jag trodde att jag tappade en vas.
Men det blöta på mina fötter var bara tårar som rann från mina kinder,
och kraschet som hördes var bara ljudet som hördes då mitt hjärta brast!

torsdag 22 maj 2008

Hjärta eller hjärna?

Annie ringde mig nyss..

och frågan löd: Älskar man med hjärtat eller hjärnan?

Jag svarade vad jag var säker på var svaret, att man faktiskt älskar någon med hjärnan!
"Men varför heter det då att man älskar någon med hela sitt hjärta?"

Det fick mig att tänka, det är ganska konstigt hur folk "förfinar" saker. Tillomed att älska någon ska förfinas!

Är hela grejen med hjärtat påhittat efter kärleken, var det någon som en gång ritade en krumelur i form av ett hjärta, döpte det till just hjärta och sen förklarade som en symbol för kärleken?

Eller...

Är kärleken påhittad efter hjärat? var det någon som satte ord till det man kände i hjärat? Isåfall måste ju hjärtat ha kommit från hjärnan, men man säger ändå att det är hjärtat man "känner känslor" med. Och vem kom på att hjärtat ska heta hjärtat när det inte ser ut som ett hjärta.. och gäller ju båda hållen.

Det enda jag är riktigt säker på nu är iaf att det i grund och botten är Hjärnan man älskar med.
Jag själv skulle bara säga att de känslor som tillverkas i hjärnan, går genom hjärtat och får en därför att tro att det är hjärat man älskar med!

Men fan så komplicerat det ska vara!

tisdag 6 maj 2008

Come what may

Det finns en sång som fortfarande, efter alla dessa år, får mitt ljusa hår på armarna och i nacken att resa sig och mitt skinn att knottra sig...
Från den inte så fantastiska men ändå av mig godkända filmen Moulin Rouge.

Come what may...

"Never knew I could feel litke this, like I´ve never seen the sky before.
Want to vanish inside your kiss, everyday I love you more and more.
Listen to my heart, can you hear it sing? Telling me to give you everething.
Seasons may change, winter to spring. But I love you, until the end of time.

Come what may
Come what may
I will love you until my dying day

Suddenly the world seems such a perfect place, suddenly it moves with such a perfect grace.
Suddenly my life doesn´t seem such a waste, it all revolves around you.
And there´s no mountain to high, no river too wide.
Sing out this song and I´ll be there by your side.
storm cloudsmay gather, stars may collide
But I love you until the end of time"

onsdag 19 mars 2008

Dags att leka...

Denna onsdagkväll, så var för en gångs skull alla de tre flickorna på neuberggata hemma samtidigt i lagom tid. Ingen sov, ingen åt och ingen var sjuk... mer än vanligt i alla fall.

Hur som helst....Vi satt där i soffan i godan ro och slappanade av efter en dag på jobbet, alla glatt och stillsamt engagerade i varsin hobby.
Någon pillade skinn från sina fötter(inte jag), någon kliade sig lite(inte jag det heller) och någon kollade dregglande in systemets hemsida (Kan ha varit jag)i hopp om att få lite beställningar inför morgondagen då två vänner drar österut till Svenska landskap för billiga grejer(sprit och frisörer.. och MUST..påskmust, god damnit)

Plötsligt hörs Idas röst (jätteglad): Jag vet, vi ska leka en lek..jag googlar en bild och du(syftar på mig) beskriver den för Annie.
Annie och jag går lite motsträvigt med på det!

Det börjar med att Ida hittar en gråsugga som Annie får gissa sig till genom de goda svinget i min röst. Hon lyckas faktiskt efter många hintar, som, "grått" "litet" "många ben" "bor under stenar" "vår gamla lärare på högstadiet, Gunnar...."

Sen var det då min tur att googla en bild som Annie skulle få förklara för Ida.
Jag googlade "Ida Ehrnborg" och ta mig fan, den lilla rackaren ligger faktiskt upplagd.
Så jag log lite själaglatt för mig själv och skickade datorn till Annie... och så började det hela...ungefär såhär...

Annie: Hahahahahahaa
Ida: ett dvärghem
Annie: Det är brunt
Ida: Det är bajs
(Vid det här laget så låg jag redan på golvet i tårar och det hemskaste asgarvet flödade som musik ur gapet på mig)
Jag: HAhaha, ne, inte bajs... men nästan! Haha
Annie: Det är hårigt (Ida hade fem min. tidigade påpekad sin grova, orakade behåring.
Ida fortsatte gissa på ala möjliga saker medans Annie hasplade ur sig den ena ledtråden efter den andra "två ben" "kamouflage"... ja, jag vet inte varför hon sa så.. Det var inte relevant! Haha
Medans gissningsleken pågick låg jag fortfarande på golvet med samma symptom som tidigare. Vid detta laget hadde det blivit så allvarligt att Ida knappt kunde gissa utan bara skrattade åt mig.

Hela grejen var alltså att Ida gissade på sig själv. Det hela var otroligt underhållande... tyckte i alla fall jag!

Sen fick jag gissa på en Ollonborre! Jag hade rätt!

Mamma mia! Nu är jag hungrig.

Detta blev inte så roligt som jag trodde det skulle vara.... Had to be there I guess! :P

Bomchackalacka!

tisdag 26 februari 2008

Österrike/ Schwiez -08

"Vi ska till Em och stå på pallen, det ska bli århundradets partaj"

Sofie, Ida och Annie har biljetter till EM-slutspel sommaren 2008!

Sofie, Ida och Annie har också plats på "Sverigecampingen"

Gissa om det blir en bra sommar... :)

måndag 25 februari 2008

Sweet home Gullabo!

Jaha, nu var dagen kommen då jag ska åka tillbaka till Oslo och åter igen lämna Gullaboskogarna för ett bra tag.
Men no fear... I´ll be back.... Man kan ta Mulle ur skogen, men inte skogen ur Mulle :) haha

Det är så skönt att få komma "hem" lite och få perspektiv på sitt "nya hem", stan, Oslo!
Jag har uppskattat de här dagarna så otroligt mycket, har nog nästan hunnit träffa alla jag ville träffa.
Mamma, Pappa, Syster, Bröder, Mormor, Morfar, Erika, Frida, Anna, Amanda, Viktor! :D
Det var synd på Elin där, men jag fick ju träffa Carlos och söta lilla Tupac istället. Haha
Elin... kom å hälsa på snart!!!
Jag träffade tillome Idas Farmor, Farfar och Faster... Dom är ju bara så underbara!
Den kramen jag fick av Ella.. den glömmer jag inte i första taget! :)

Nu ska jag upp en sväng till Ica...Matsleven ;)
Köpa lite resmat, och njuta av solen och doften av våren här i Gullabo!

Vi ses i Norge!

onsdag 20 februari 2008

20 Februari...

Hur svårt kan det vara liksom?

Och vart tog solen vägen?

onsdag 30 januari 2008

Från mitt perspektiv...

Helt enkelt Annies historia om den färgglada, vackra men ack så illaluktande granen som hängde ett kort ögonblick i den Mekonomenbil som susade fram mellan Alnabru och alla möjliga ställen... Men i min egen version... den enda, och den sanna....
Annies Version, från punkt till punkt.

1. Jag fick den av min familj.
2. Annie ville inte ha den.
3. Jag tjatade och tvingade på henne den.
4. Den luktade fruktansvärt.

Här är punkterna som de egentligen skulle varit...

1. Det var min syster som gav den till mig på skoj.
2. Annie ville absolut ha den.
3. Jag blev tjatad på och tvingades ge bort den.
4...Okey, detta stämmer... men det var för att Annie inte drog av plasten sakta med säkert som det står på förpackningen att man ska göra. Utan kära Annie drog av den med en gång och fick sedan kräkskänslor, huvudvärk av den starka lukten. Haha

För er som inte insåg det glasklara från allra första början handlade historien alltså om en så kallad "wunderbaum" En liten granliknande luktgrej att hänga i backspegeln på sin bil...

onsdag 9 januari 2008